Oron

DET ÄR MANLIGT MED POESI
En knut som knyter sig själv
I magen bygger den bo
I bröstet kedjar den fast
I hjärtat börjar den gro

Lika skadlig som cancer
men så lömsk att den inte syns
I det abstrakta finns den,
finns den bara i mig

Ovissheten om framtid,
isbrytaren som spränger sönder trygghet,
skakningarna på natten,
omöjliga att kontrollera
Livet är en lång rad av nätter när jag inte kan somna,
för en knut som knutit sig själv
är knepig att få upp.